Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Texten Àr utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jÀmstÀlldhet och etnisk mÄngfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebÀr en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmÀssigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter frÄn Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats Àr att den saknar ett interagerande maktperspektiv dÀr kön och etnicitet samverkar.

Att med enkla medel förbÀttra byggelevers fysiska status för ett friskare och lÀngre arbetsliv..

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlĂ€rare ser pĂ„ den kreativa processen i slöjdĂ€mnet, den sĂ„ kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlĂ€rare om deras syn pĂ„ processen och vilka metoder de tillĂ€mpar i sin undervisning. En genomgĂ„ng av litteratur i Ă€mnet visar att elever har svĂ„rt att förstĂ„ vad som Ă€r syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den hĂ€r studien att slöjdĂ€mnet, förvaltat pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, kan ha stor relevans för bĂ„de framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av sjĂ€lvkĂ€nnedom.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlĂ€rare ser pĂ„ den kreativa processen i slöjdĂ€mnet, den sĂ„ kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlĂ€rare om deras syn pĂ„ processen och vilka metoder de tillĂ€mpar i sin undervisning. En genomgĂ„ng av litteratur i Ă€mnet visar att elever har svĂ„rt att förstĂ„ vad som Ă€r syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den hĂ€r studien att slöjdĂ€mnet, förvaltat pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, kan ha stor relevans för bĂ„de framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av sjĂ€lvkĂ€nnedom.

Syftet med denna uppsats Àr att studera förhÄllandet mellan hÀlsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö pÄverkar stress och hÀlsa. Studien fokuserar pÄ arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress Àr ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrÄnvaro och ekonomiska konsekvenser för sÄvÀl företag som samhÀlle. Jag har studerat symtom pÄ stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas pÄ en fallstudie pÄ LuleÄ tekniska universitet.

Titel: Lönemodellens pĂ„verkan pĂ„ fastighetsmĂ€klares balans mellan familje- och arbetsliv.NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi, 15 hp.Författare: Desiree Apell och Liza MalmqvistHandledare: Maria Fregidou-Malama, Ernst Hollander och PĂ€r VilhelmsonDatum: 2014 ? maj Syfte: Denna studie avsĂ„g att förklara hur fastighetsmĂ€klare upplevde att deras lönemodell pĂ„verkade deras balans mellan familje- och arbetsliv och i vilken utstrĂ€ckning de ansĂ„g att lönemodellen var stressande eller motiverande.Vidare avsĂ„g den hĂ€r studien att till viss del validera en framvĂ€xande teori, genom att besvara huruvida tre faktorer, kön, karriĂ€rambitioner och förĂ€ldraskap pĂ„verkade fastighetsmĂ€klares upplevda balans mellan familje- och arbetsliv.Metod: TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för arbetet var kvantitativa studier i form av mailenkĂ€ter.Resultat & slutsats: Om respondenten kĂ€nde sig motiverad av sin lönemodell upplevde de inte att lönemodellen pĂ„verkade deras balans mellan familje- och arbetsliv, dock ansĂ„g de att de hade balans i livet. Flexibla arbetstider kan vara en faktor som bidrog till att respondenterna upplevde balans i livet. Individer som upplevde stress ansĂ„g dock att lönemodellen pĂ„verkade deras upplevda balans i livet och ansĂ„g Ă€ven att de inte hade balans mellan familje- och arbetsliv.Förslag till fortsatt forskning: Studiens syfte samt forskningsfrĂ„gor behöver vidare forskning för att fastlĂ„s eller avslĂ„s. Även faktorn flexibla arbetstider bör studeras vidare för att faststĂ€lla om den bidrar till balans mellan familje- och arbetsliv hos fastighetsmĂ€klare.Uppsatsens bidrag: Studien kan inspirera franchisetagare eller chefer inom branschen att utforma stabilare och bĂ€ttre villkor för sina anstĂ€llda utifrĂ„n vĂ„r studies resultat..

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Det finns en problematik för ensamstÄende förÀldrar att pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt balansera arbetsliv och familjeliv, Àn mer problematisk blir situationen om barnet eller barnen har sÀrskilda behov. Studiens syfte Àr att belysa, analysera och skapa en förstÄelse för hur karriÀrutvecklingen formas för ensamstÄende förÀldrar till barn med sÀrskilda behov. I fokus Àr förÀldrars karriÀrutveckling efter att ha fÄtt barn med sÀrskilda behov. Informanternas bakgrund, karriÀrutveckling, samhÀllsstöd samt förÀndringen det innebar att fÄ barn med sÀrskilda behov, Àr fyra faktorer som sÀrskilt belyses. Examensarbetet utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats.

Tidigare studier har visat att attityder till könsroller blivit alltmer egalitÀra (jÀmstÀllda), men att attityder som rör förÀldraskap och familjeliv fortfarande influeras av mer traditionella förestÀllningar, samt att mÀn generellt har mindre egalitÀra attityder i jÀmförelse med kvinnor. Vidare visar tidigare forskning att attityders pÄverkansfaktorer i form av resurser kan ha olika inverkan beroende pÄ kön. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka vilka individspecifika faktorer, i form av resurser, som har ett samband med mer egalitÀra attityder till kvinnans roll i familjeliv och arbetsliv i Sverige, samt om dess inverkan har olika effekt för mÀn och kvinnor i Sverige. Uppsatsens frÄgestÀllningar undersöktes med datamaterial frÄn International Social Survey Programme: Family and Changing Gender Roles IV, Sweden, 2012, som innehÄller enkÀtdata frÄn cirka 2000 slumpmÀssigt utvalda individer i Sverige frÄn 18 Är och Àldre, och analyserades med hjÀlp av linjÀra regressionsanalyser. Resultaten visar att mÀn och kvinnor i Sverige överlag har egalitÀra attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv, men att mÀn i Sverige i genomsnitt har mindre egalitÀra attityder till kvinnans roll i arbetsliv och familjeliv i jÀmförelse med kvinnor. Vidare visar resultaten att kvinnor med resurser i form av högre utbildning och högre inkomst i genomsnitt har mer egalitÀra attityder i jÀmförelse med kvinnor med lÀgre utbildnings- och inkomstnivÄ.

Detta Ă€r en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien Ă€r innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta pĂ„ obekvĂ€ma tider. Är de tvĂ„ sfĂ€rerna, arbetssfĂ€ren och familjesfĂ€ren, relaterade till varandra eller Ă€r de tvĂ„ helt skilda sfĂ€rer? Kan det uppstĂ„ konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet Ă€r att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbitrĂ€den. Olika teoretiska perspektiv presenteras pĂ„ aspekterna av samspelet av arbete och familj.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur kunskapsomrÄdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrÄn gÀllande styrdokument jÀmföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lÀrande om pÄfrestande arbetsstÀllningar. UtifrÄn tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier ville jag fÄ vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsÀttningar till ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet tyder pÄ att elever pÄ den kommunala gymnasieskolan, i jÀmförelse med elever pÄ den fristÄende gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar ocksÄ att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att Äterkoppling inte görs i tillrÀcklig utstrÀckning..

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. MÄnga kvinnor upplever svÄrigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. AlltförmÄnga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock pÄ att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med smÄ barnintervjuats för att fÄ en förstÄelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

I dagens samhÀlle stÀlls det höga krav pÄ den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svÀngningar. Varje individ förvÀntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mÄl. Skolan Àr den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt lÀroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasieelevers förvÀrvande av omvÀrldskunskaper, med sÀrskild hÀnsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvÀgar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utstrÀckning elever anser att omvÀrldskunskaper Àr viktigt vid studie- och yrkesval.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.